Lojalitetsplikt arbetstagare
Efter anställningen upphör den i regel. Men det går att ingå avtal för att i viss mån skydda arbetsgivarens intressen även efter det att medarbetaren har slutat, förklarar Therese Stillman, arbetsrättsjurist på Teknikföretagen. Lojalitetsplikten inom anställningsförhållanden är ömsesidig och innebär att båda parterna i anställningen, det vill säga arbetsgivaren och arbetstagaren, ska vara lojala mot varandra.
Arbetstagaren ska sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget och undvika situationer där man kan hamna i en lojalitetskonflikt. Therese Stillman säger att lojalitetsplikten — som gäller under hela anställningen, samt både under och utanför ordinarie arbetstid — är en rättslig princip som följer direkt av anställningsavtalet.
Fråga om arbetstagares lojalitetsplikt
Det behövs därför inte något särskilt avtal om den. Lojalitetsplikten skulle dock gälla även utan dessa skrivningar och gäller även på motsvarande sätt för arbetare. Lojalitetsplikten gäller alltså för alla arbetstagare, oavsett anställningsform. Den kan däremot variera i omfattning bland de anställda och även utifrån verksamhet, säger Therese Stillman.
Generellt kan man säga att ju högre befattning desto större lojalitetsplikt. Det har att göra med att personer i högre befattningar potentiellt kan göra mer skada och agerar också som representanter för arbetsgivaren. Om lojalitetsplikten Exempel på sådant som arbetstagaren måste visa lojalitet kring kan röra sig om att under anställningen inte ägna sig åt verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens, inte röja känsliga uppgifter till obehöriga, inte rikta kritik mot arbetsgivaren offentligt och inte skada arbetsgivarens egendom eller kundrelationer.
De flesta av arbetstagarens överträdelser i anställningen utgör samtidigt en överträdelse av personens lojalitetsplikt, säger Therese Stillman. Detta kan hanteras på olika sätt beroende på omständigheterna och graden av överträdelse. I vissa fall kan överträdelsen vara så allvarlig och förtroendeskadlig att man har rätt att skilja personen från sin anställning, antingen genom en uppsägning av personliga skäl eller till och med gå vidare med ett avskedande.
Lojalitetsplikt
Therese Stillman. Foto: Viktor Fremling. Avtal som gäller efter anställning Lojalitetsplikt är något som gäller under hela anställningen, även under uppsägningstiden — oavsett om det är arbetsgivaren eller arbetstagaren som har sagt upp anställningen. Efter anställningen upphör däremot i regel lojalitetsplikten. Hon rekommenderar därför arbetsgivare att, om man ser ett behov av det, avtalsmässigt säkra upp så att lojalitetsplikten även gäller i viss mån efter att anställningen har upphört.
Men man bör vara medveten om att det kan saknas incitament för en anställd att ingå sådana klausuler efter att anställningen har påbörjats. Klausulerna ska inte tillämpas slentrianmässigt av arbetsgivaren och inte heller på alla anställda. Det finns också en risk att sådana klausuler kan anses oskäliga beroende på sammanhanget. Det finns därför särskilda aspekter som man bör ta hänsyn till om man vill införa den här typen av klausuler för en anställd.
Har personen kontakt med företagshemligheter eller andra känsliga uppgifter i sitt arbete? Finns det en risk att den kan använda uppgifterna på ett sätt som kan leda till skada? Vad är det vi vill skydda? Konkurrensklausulerna Konkurrensklausuler är de mest ingripande av de tre nämnda klausulerna.
Om lojalitetsplikten – detta bör du känna till
Sådana klausuler handlar om att arbetstagaren efter anställningens upphörande under en viss bindningstid inte får ta anställning hos en konkurrent eller starta egen konkurrerande verksamhet. Därför har vi ett särskilt kollektivavtal om användningen av konkurrensklausuler i anställningsförhållanden på tjänstemannasidan, som reglerar när sådana klausuler får användas och hur de får utformas, berättar Therese Stillman.
Under bindningstiden ska arbetsgivaren kompensera den anställda ekonomiskt, som en konsekvens av att klausulen hindrar personen från att ta en ny anställning eller driva eget, inom ett visst fält.
Therese Stillman säger att ett alternativ till konkurrensklausuler ibland kan vara att avtala om en längre uppsägningstid med personen, för att åstadkomma samma effekt. För arbetare gäller inte ovan nämnda kollektivavtal. Skulle man som arbetsgivare vilja ha ett konkurrensförbud för en arbetare kan man dock tillämpa samma bestämmelser som enligt det särskilda kollektivavtalet.
Värvningsklausuler, tystnadsplikt och sekretess Värvningsklausuler begränsar inte en persons försörjningsmöjligheter på samma sätt som konkurrensklausuler och omfattas inte heller av nämnda kollektivavtal. För sådana klausuler krävs därför normalt ingen ekonomisk ersättning efter anställningens upphörande. Förutom konkurrens- och värvningsklausuler kan man även fundera på om det kan vara värt att tillämpa en sekretessklausul.