Räknas trappa som boyta
Huvudartikel: Boyta Med boarea eller boyta avses den yta i ett hus som är användningsbar för boende. Boytan utgör tillsammans med biytor biareor byggnadens totalyta. Först mäter man byggnadens invändiga mått i varje våningsplan källare, plan 1 osv. Alla utrymmen i en bostad kan inte utnyttjas lika bra. Därför delar man sedan upp den uppmätta ytan i boyta och biyta, i Svensk standard betecknad boarea och biarea.
Alla typer av våningsplan, utom en våning med snedtak, ska mätas mellan ytterväggarnas insidor strax ovanför golvsockeln. Allt som ligger innanför ytterväggarna — även innerväggar — ska räknas med. Man ska också räkna med skåp, fläktkanaler, öppen spis etc. Undantag finns. Boarean används i första hand av fastighetsägare som den yta man kan få betalt för när man hyr ut den.
Boarea och biarea
Byggnadsarea, BYA [ redigera redigera wikitext ] Med byggnadsarea avses den area som en byggnad upptar på marken. Byggnadsarean kan beskrivas som en horisontalprojektion av byggnadens fasadliv omedelbart ovan sockeln eller andra överbyggnader som påverkar användbarheten av underliggande mark. Sockeln räknas med om den ligger utanför fasadlivet. Mindre utstickande fasaddelar som listverk eller portomfattningar räknas inte.
Räknas hål i bjälklag som boarea?
Inte heller räknas taksprång såvida det inte överstiger 0,5 m , yttertrappa eller ljusschakt. Däremot medräknas balkong om den är med sin undersida lägre än 3 m över mark, överbyggd gård och skärmtak men hängränna räknas inte. Till skillnad från andra areamått har antalet våningar ingen betydelse. Byggnadsarean används i första hand i anslutning till bestämmelser i detaljplaner och liknande.
Bruksarea, BRA [ redigera redigera wikitext ] Bruksarean är alla våningsplans area och begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas insida.
I bruksarean inräknas bland annat inredningsenheter som köksskåp, garderobsskåp och mindre kanaler. I arean ingår även uppvärmningsanordningar som värmepanna, radiatorer värmeelement , kakelugnar, öppna spisar och kaminer. Även rumsskiljande väggar inom en utnyttjandeenhet till exempel lägenhet eller trapphus intill en tjocklek av 0,3 m ingår i BRA.
I bruksarean inräknas inte bland annat de delar av väggar och andra vertikala byggnadsdelar som pelare, skorsten, kanal eller liknande som överstiger måttet 0,3 m.
Mäta boytan – så gör du
Inte heller lägenhetsskiljande väggar eller väggar mot trapphus. Bruttoarea, BTA [ redigera redigera wikitext ] Bruttoarean är summan av alla våningsplans area och begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas utsida. I bruttoarean inräknas bland annat mellanvåning entresol. I bruttoarean inräknas exempelvis inte öppningar i bjälklaget. Om bruttoarean uppdelas på skilda nyttjandeenheter eller efter funktion exempelvis bostad eller lokal dras gränsen mitt i den skiljande väggen.
För byggnader med en "avvikande" arkitektur finns det fler regler för hur man räknar ut BTA. Bruttoarean används i många sammanhang, exempelvis vid planbestämmelser, fastighetsvärderingar eller avgiftsberäkningar. Våningsyta är ett liknande begrepp som kan finnas i äldre detaljplaner. Nettoarea, NTA [ redigera redigera wikitext ] Nettoarean är alla våningsplans area och begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas insida.
Den inkluderar liksom bruksarean inredningsenheter som köksskåp och garderobsskåp samt friliggande rör och ledningar och uppvärmningsanordningar som radiatorer, öppna spisar eller kakelugnar, dock inte innerväggar eller lägenhetsskiljande väggar. Nettoarean avser med andra ord golvyta. Nettoarean och bruksarean används exempelvis i samband med redovisning av temperaturreglerade utrymmen.
Nettoarean för enstaka rum kan även kallas "rumsarea".