Lärk hårdhet
Al har t. Svampar kräver fuktig, syrerik miljö medan bakterier utvecklas i syrefri eller syrefattig miljö. Virkets hårdhet har också betydelse då ett mjukare virke snabbare får nötningsskador som blir en inkörsport för nedbrytare.
Produktblad Sibirisk Lärk - Fredricsons Trä
Tabellen nedan avser kärnvirke. All splintved närmast barken tillhör klass 5. I klass 1 finns inga svenska träslag. I en kajak pressas stävarna uppåt av flytkraften medan paddlarens tyngd trycker ner midskeppssektionen, vilket ger tryckkrafter i däcket och dragpåkänningar i botten. Krafterna ökar och minskar beroende på hur kajaken ligger i vågorna. Det innebär att den i särklass viktigaste tabellen är den om styrka i förhållande till vikten eftersom hög vikt är en oönskad egenskap.
Virkesegenskaper och tillredning
Däremot har materialets vikt eller styrka var för sig inte någon större betydelse. Styrkan tvärs fibrerna fläkning är normalt ingenting man behöver fundera över, eftersom de flesta träslag motstår fläkning tillräckligt bra för användning i kanotbygge. Undantaget är främst balsa, som kan delaminera under belastning glasfiberskikten håller, men balsaribborna fläks sönder. I laminat används därför balsa "stående" ändträ mot armeringsväven.
Men då försvinner också träets drag- och tryckhållfasthet, som måste kompenseras med tjockare armeringväv man sparar alltså vikt genom att använda ett lätt material för att sedan kompensera bortfallet av styrka med ett material som väger tio gånger mer — samma problem som med skum- och honeycomblaminat ;- Visst intresse har också styvheten. Betständigheten mot röta är inte heller speciellt intressant.
Träet är hermetiskt inkapslat och oåtkomligt för alla slag av virkesförstörande organismer. Skador som penetrerar ytskyddet bör naturligtvis åtgärdas, men det är inte mer bråttom än att det kan vänta tills långturen är över.
Hybridlärk
Trä fördärvas inte på några veckor. Det är dessutom mycket ovanligt med skador som går genom ytskyddet — ovarsamma landningar på steniga stränder i sjögång ger normalt bara kosmetiska smårepor.
Rörelser i träet kan ha betydelse i samband med skador. Allt sammantaget är gran klart bäst av de inhemska träslagen, men lärk och asp m fl är fullt användbara med vacker struktur och färg om man kan acceptera lite övervikt. Fur kan också duga om det är svårt att hitta användbar gran, men utan några fördelar i övrigt. Vissa sorter fir, pine och spruce går att använda men kolla noga vikt och styrka — det finns mängder av varianter med mycket olika egenskaper och beteckningar är inte alltid pålitliga när de säljs i Sverige.
Det har också byggts några lyckade kajaker av abachi — jag har inte själv provat men har fått positiva rapporter det blir mycket skarvande, eftersom abachi normalt bara erbjuds i bastulavelängd. Det kanske allra bästa trävalet verkar vara Paulownia, en ostasiatisk trädfamilj Kejsarträd som numera exporteras som virke främst från Australien.
Det är lätt, starkt, hållbart, rödaktigt i tonen och går att få tämligen kvistfritt i långa längder. Tyvärr finns för närvarande ingen import till Sverige, och att beställa från Australien är knappast försvarbart för enstaka kajaker ett alternativ om man bor i södra ändan av landet är att tyska Bauhaus har limmade hyllplan i Paulownia — fungerar utmärkt att såga upp till ribbor.