Ont i njurarna kissar ofta
Blod i urinen Det första symtomet på cancer i urinblåsan är i de allra flesta fall synligt blod i urinen , så kallad hematuri. Det är vanligt att blod syns i urinen vid ett tillfälle och att det sedan går en tid innan symtomet återkommer. Därför bör du som upptäcker blod i urinet genomgå en fullständig utredning, även om det bara kommit blod vid något enstaka tillfälle.
Smärta i urinblåsan I en del fall kan cancern orsaka smärta, speciellt om tumören växer på djupet i urinblåsan. Men det vanligaste är att blod i urinen förekommer utan att man har värk samtidigt. Trötthet och viktminsking Vid mer avancerad urinblåsecancer kan du bli trött och gå ner i vikt. Täta trängningar och sveda Ett annat vanligt symtom är att behöva kissa ofta och att det svider när du kissar.
Symtomen beror oftast på urinvägsinfektion, men om det inte finns en bakomliggande infektion är det viktigt att undersökas ordentligt. Återkommande urinvägsinfektioner Tumörer både i de nedre och de övre urinvägarna medför en ökad risk för urinvägsinfektion. Därför är det bra att utredas om man har återkommande urinvägsinfektioner. Hur upptäcks urinblåsecancer?
Med datortomografi kan man med rätt förutsättningar få samma information som med ultraljud plus urografi. Det är en datortomografi av urinvägarna. Efter datortomografin görs en cystoskopi. Då används ett så kallat cystoskop som består av ett tunt rör med en kamera i. Man kan också behöva göra en mindre operation, en så kallad TUR-B, för att ta ut vävnadsprov från den misstänkta tumören som sedan undersöks i mikroskop.
Nokturi – en underdiagnostiserad och ofta obehandlad folksjukdom
Mer om de olika undersökningarna: CT-urografi CT-urografi är datortomografi av urinvägarna. Det är den första undersökning som görs när man misstänker urinblåsecancer. Med hjälp av skiktröntgen kan man få mycket detaljerade bilder av njurar, urinledare och urinblåsa. Då går det att se om det finns några förändringar eller hinder i urinvägarna som gör att urinen inte kan passera som den ska.
Det kan till exempel vara njurstenar, men också tumörer.
JavaScript is disabled
Undersökningen genomförs med kontrastmedel som sprutas in i en tunn plastslang som förs in i ett blodkärl i armen. Innan undersökningen behöver du oftast dricka vatten på röntgenavdelningen för att urinblåsan ska fyllas och minuter före undersökningen får du inte gå på toaletten.
Du får klä av dig på den del av kroppen som ska undersökas, men du kan få skyddande klädsel över dig om det känns obekvämt. Under undersökningen får du ligga på en brits ofta på magen som sedan förs in i en cirkelformad öppning i röntgenapparaten. För att bilderna ska bli bra måste du ligga stilla. Om du av någon anledning inte klarar av att ligga någorlunda stilla på mage eller rygg går undersökningen inte att genomföra.
En till två dagar efter undersökningen är det bra att dricka extra mycket vätska så att inte njurarna tar skada av kontrastmedlet.
Njursjukdomar
Undersökningen tar vanligtvis minuter. Svaret på vad röntgen visade får du av den läkare som har beställt undersökningen. Det kan finnas lokala variationer i hur undersökningen går till så det är viktigt att du läser den information som du får från din röntgenavdelning. Cystoskopi Efter CT-urografin görs en cystoskopi. Instrumentet som används kallas cystoskop och består av ett tunt rör med en kamera i.
Före undersökningen sprutas bedövningssalva in i urinröret. Därefter förs cystoskopet genom urinröret in i blåsan.