Sjuk rygg
Rygg- och nackbesvär
Print Besvär och smärta i nack- och ryggregionen drabbar upp till 70—80 procent av befolkningen och är bland de tillstånd som orsakar högst sjukfrånvaro i Sverige. Psykologiska faktorer har visats vara bidragande såväl vid akuta tillstånd som vid utveckling av kroniska ospecifika nack- och ryggbesvär och kan medverka till nedsatt arbetsförmåga [1].
Det är viktigt att så snart som möjligt bekräfta eller utesluta allvarliga tillstånd och därefter kunna hänvisa till lämplig behandling. Denna ABC-artikel beskriver orsaker, symtom och utredning av icke-traumatisk nack- och ryggsmärta. I nästa nummer av Läkartidningen, nr 35, beskriver vi behandling vid dessa tillstånd. Anatomi Ryggraden består av 24 kotor 7 cervikala, 12 torakala och 5 lumbala samt sakrum och koccyx.
Sett från sidan är ryggraden S-formad med lordos i cervikal- och lumbalrygg och kyfos i torakalrygg och sakrum. Varje enskild kota kan delas in i 2 huvudkomponenter: kotkroppen, som till stor del utgörs av spongiöst ben, och en bakre del, huvudsakligen av kortikalt ben, innefattande spinal- och ledutskott, kotbåge och pediklar. Fasettlederna möjliggör tillsammans med intervertebraldiskarna rörelser i ryggen.
Intervertebraldiskarna, som finns mellan kotorna, består av en inre geléartad kärna, nucleus pulposus, omgiven av en fibrös ring, anulus fibrosus. I spinalkanalen ryms ryggmärgen, blodkärl, fett och ligament [2]. Det finns 31 par spinala nervrötter som lämnar ryggmärgen via foramina intervertebralia. Vid klinisk diagnostisering av rotpåverkan bör det noteras att det finns 8 nervrotspar i halsryggen C 1—C 8 men enbart 7 cervikalkotor.
Ont i ländryggen? Konkreta och effektiva tips
Varje cervikal nervrot utträder kranialt om pedikeln med samma nummer, medan nervrötterna i torakal- och lumbalrygg utträder kaudalt om motsvarande pedikel. Degenerativa tillstånd såsom diskbråck och spinal stenos uppstår vanligtvis cervikalt i nivåerna C 5—C 6 och C 6—C 7 och lumbalt i nivåerna L 4—L 5 och L 5—S 1 [3]. Ryggmärgen terminerar vanligtvis i nivå med Th 12—L 1, varefter cauda equina fortlöper i spinalkanalen [2].
Några viktiga sjukdomsmekanismer med påverkan på smärta och nerv- och skelettstrukturer är väsentliga att känna till. Cauda equina-syndrom är ett allvarligt tillstånd med påverkan på de lumbosakrala rötterna och därmed kraftig neurologisk symtomatologi omfattande blås- och tarmpåverkan.
Bukspottkörtelcancer talar vi tyst om
Uppkomsten av cauda equina-syndrom orsakas i de flesta fall av ett stort centralt diskbråck. Stora diskbråck kan orsaka cauda equina-syndrom, medan påverkan på en nervrot kan ge upphov till lumbago—ischias, dvs ryggvärk med smärtutstrålning i ett ben. Spinal stenos utvecklas i de flesta fall på grund av degenerativa processer i intervertebraldisken tillsammans med osteofytpålagringar, fasettledsartros och hypertrofi av ligamentum flavum.
Ankyloserande spondylit är en kronisk, progressiv inflammatorisk sjukdom där inflammationen i initialskedet ofta engagerar sakroiliakalederna. Sjukdomen är även associerad till inflammatoriska förändringar i höftled, axlar och ryggrad [7]. I slutfasen ossifierar bl a stödjevävnaden i ryggraden, vilket resulterar i »bamburygg« med hög risk för instabil skada vid trauma.
Patienter med ankyloserande spondylit ska därför inte läggas på ryggbräda spineboard i traumasammanhang eller vid radiologiska undersökningar. Diagnostik Anamnes Smärtproblematik i nacke och rygg bör kartläggas med avseende på uppkomst, utveckling, karaktär, duration, lokalisation och förhållande till ansträngning och vila.
Tilltagande smärta, domningar och motorisk svaghet i benen i gående alternativt i stående som lindras i framåtlutande eller sittande ställning, s k pseudoclaudicatio, är typiskt vid spinal stenos. Vilovärk och nattlig värk samt långsam progress och försämring kan tala för tumör. Dessutom bör patientens arbetssituation och psykosociala situation kartläggas för att fånga upp de riskgrupper som tenderar att utveckla kroniska nack- och ryggbesvär.
Detta flaggsystem har under senare år vidareutvecklats med tillägg av blå flaggor. Dessa syftar på arbetsrelaterade faktorers eventuella inverkan på funktionsnedsättningen, vilken skulle kunna öka risken för framtida ryggproblem [8]. Undersökning Nedanstående moment bör ingå vid undersökning av nacke och rygg. Observera gång- och rörelsemönster.
Notera eventuell hälta och svårigheter vid av- och påklädning. Leta efter asymmetri i bäcken i stående position, avvikande lordos, kyfos eller skolios i ryggen och felställningar i nacke eller axelparti.